Kyckling är gott

Kyckling är mums, jag älskar kyckling :D
I förra veckan gjorde jag denna rätten (har fortfarande inte kommit igång 100%-igt tyvärr) och den blev smarrigare än smarrigast :D Har i ett par dagar nu försökt hitta orginalreceptet - men ingenstans bland alla mina olika receptsidor på nätet hittar jag den. Men men, här kommer mitt recept på denna lilla goding :D



Kycklingpanna

1 kg kycklingfilé
1 pgt bacon
2 st paprikor
4-5 normalstora champinjoner
5 dl grädde
1 msk curry

Skär kycklingen i strimlor el mindre bitar, stek dessa på medelvärme ca 5 min.
Skär undertiden bacon, paprika och champinjoner och lägg ner dessa i pannan i några minuter.
Häll i grädden och curryn och låt puttra ett tag (5-10 min).
Servera ihop med tex kokt broccoli.

/Tootsie

HittaUt.Nu

I vintras fick vi hem en karta över stora delar av Uppsala där vi bor. Ungefär halva stadsdelen. Den andra håller på att ritas och beräknas komma ut nästa år.
Anledningen till att vi och andra hushåll i Uppsala fick denn karta hem till oss beror på en kampanj 'att få ut folk på i naturen och upptäcka den otroliga natur som ofta finns alldeles inpå knuten utan att många har en aning om det'. Här kan du läsa mer om HittaUt.nu.

Vy av Uppsala Slott över Svandammen.

Att Uppsala var/är en vacker stad visste jag redan, men den är helt otroligt vacker. Man kan åka från ena sidan, igenom staden på en halvtimme eller så - på cykel - och rätt som det är, är man ute på landsbygden! Bara så där!
Helt fantastiskt vacker landsbygd därtill :D

Kung Björns Hög i Håga.

Med hjälp av kartan ska man orientera sig/leta sig fram till s.k checkpoints. De är alla numrerade på kartan och har olika svårighetsgrader. När man har hittat de här checkpointsen ska man på stolpen finna en bokstav. Dessa bokstäver ska man - om man vill - lägga in på hittaut.nu´s hemsida (registrerings krävs). Dessa bokstäver omvandlas då till lotter och i varje månadsskifte är man med i utlottning av diverse prylar som har med friluftsliv etc att göra.

En av de många checkpointsarna.

Lokala företag har möjlighet att sponsra en checkpoint om de vill.

Vissa checkpoints kräver verkligen sin man - i det här fallet min *hihi*. Tycker inte om ormar så jag ville verkligen inte ge mig in i detta snåret. Andra ställen krävdes massiv orientering som jag med min kroppshydda liksom inte är byggd för, så där fick maken också jobba ensam.

Per i snårskogen någonstans i Håga.

Här är vi halvvägs påväg uppför en skogs/bergsstig. Det fanns huuuuur många och stooora mygg just i det här området - mellan Valsätra/Sunnersta. Det är en del av Linne-stigen har jag för mig.

Bilderna jag visar är inte tagna på samma dag utan är från olika tillfällen ifrån juni när Per hade två veckors semester. Det var riktigt soliga dagar de dagarna. Några av bilderna är även från denna månaden.

På väg ner för en brant skogsstig.

Det är viktigt att dricka ordentligt när man är ute och mortionerar på det här sättet, speciellt för mig som är så stor. Har ju lite fettdepåer att svettas av *hihi*.



Per kollar kartan så att vi vet hur vi ska hitta ut ur skogen igen :D Och det var nästan att vi inte gjorde det ändå.



Man kan faktiskt hitta riktiga små guldkorn när man är ute på det här sättet, ställen man inte ens visste fanns :D Den här bilden är tagen i Håga när vi kom fram till en gammal vattenkvarn.

Den här tog jag bara för att minnas hur löjligt jag upplevde den här checkpointen.

Den här är tagen uppe på kullen vid skidbacken i Sunnersta. Jag räknade ganska så starkt med att se en ruin av en fornborg... men ack, ack... Efter mycket letande så såg vi en liten stenhög... Lite roligt minne ändå :D

Hittaut.nu finns även i andra städer. Och även om det är lite jobbigt att cykla, gå, klättra så är det otroligt roligt också :D

Slutligen vill jag bara säga... I höst/vintras så nämnde jag för min man att jag alltid drömt om att åka ut på cykelsemester.

Nå, jag tänkte då inte på min egen stad, men det är en väldigt bra början :D

/Tootsie

LCHF-husmankost

Den här boken ser onekeligen jättespännande ut!!! Den släpps den 24 augusti och den är skriven av Anna Hallén.



/Tootsie

Sömn

Ja, jag fortsätter snurra runt på nätet i min jakt på LCHF-kunskap. Idag hittade jag detta inlägg och jag har sett fler små texter om ämnet sömn och stress = fetma/övervikt. Texten stämmer inte in just på mig men jag borde inte bli förvånad om att sömn/stress leder till fetma/övervikt. Jag blir psykiskt dålig, närapå deprimerande låg, vid för mycket stress - en av anledningarna till att jag sumpade min LCHF-kost i våras när majmånad kom. Det var en väldigt stressig månad för mig. Och min sömnkultur skulle ju klart kunna förbättras.

Idagsläget så jobbar jag hemifrån, driver en liten hobbybutik via nätet, och även om jag verkligen trivs med att vara min egen 'chef' så är det sååååå lätt att bara dra fötterna efter sig medans man väntar på att nästa order ska trilla in. Inget som kan göra mig rik direkt... i dagsläget :D Så allt för ofta händer det att jag som är en nattmänniska sitter uppe nästan tills solen går upp och maken gör sig klar för att sticka iväg till sitt jobb - och då går i säng själv! Och så sover man bort den vackra dagen som man kunde ha spenderat så mycket effektivare.

Ska väl sägas att när jag sover så sover jag oftast bra, men kroppen mår inte bra av detta, jag mår inte bra av detta och lik förbannat så gör jag det gång på gång! En annan sak är också att går jag och lägger mig på kvällen kan det dröja ett par timmar ibland innan jag väl somnar - vilket då har fått mig att hävda att jag har svårt att sova, vilket ju egentligen inte stämmer helt. När jag lägger mig på morgonen så somnar jag oftast inom loppet av en halvtimme - men då är jag så trött, så trött att det är väl inte så konstigt. Lägger jag mig på kvällen är hjärnan fortfarande relativt aktiv, det är den sällan när jag lägger mig på morgonen.

Ja, verkligen en ond cirkel. På det här sättet har jag ju inga riktigt fasta dagsrutiner att tala om. Så jag måste lyckas med det, måste lyckas med att ändra min sömnkultur - annars kan jag inte lyckas med LCHF och min viktnedgång!

/Tootsie

Graviditet

Ja, jag lägger in tre inlägg efter varandra. Det är mina tankar som dykt upp under tiden som jag snurrat runt inne hos Kostdoktorn.se.

Jag blev i år (2010) 35 år... ung, enligt mitt ID-kort, men jag blir egentligen inte en dag äldre än 25, kommer hävda det då jag fyller 100 också (om man nu har lyckan att bli så ung) :D.
Jag har varit gift sedan 2005 med min underbara (och smala) make Per som jag träffade via en sajt på nätet vintern 2001. Vi flyttade ihop i januari/februari 2002, japp, det fick snabbt där, till svärmors förskräckelse, *fniss*, skojade bara, men det skedde i en rasande fart, mkt pga att vi bodde i varsin ände av landet, han i Uppland, jag i Värmland.
Vi har länge velat ha barn men verkar inte riktigt lösa sig på den punkten.

Fortsätter kika igenom Kostdoktorns alla sidor och blogginlägg etc och kom förbi detta inlägg som handlar om att äter du mindre socker kan det bli fler barn.

Nu har ju inte jag PCO, vad jag vet ialla fall, för de tecken som uppges i inlägget stämmer inte så väl in på mig - men jag ska väl nämna att det senaste två åren har min mens gjort så krumbukter som är mkt oroande eller åtminstone ibland. Det händer inte varje månad.

Förra året tex så gjorde den det för första gången, uteblev i en veckans tid, innan dess hade Per nästan kunnat pricka in min mens med både dag och tidpunkt, spot on! Men just den gången uteblev den och till storyn hör även att det fanns ett möjligt tillfälle för ett eventuellt barnmakeri så chansen att det var en graviditet var inte helt utesluten.
Och då min mens aldrig gjort ett sådant uppehåll tidigare var ialla fall Per helt 100 på att vi lyckats. Jag är lite av en pessimist så jag började inte tro i samma banor som honom förrän lite mer än halva veckan gått. Men hemtestet visade dock inget. Samma dag som jag bokade tid hos barnmorskan kom min mens och jag bröt fullständigt ihop. Jag hade ju börjat hoppas vid det laget...

Ett par veckor senare berättade en av mina kusiner som jag står väldigt nära, näsan syskonnära, att hon väntade barn. Så jag kanske var skengravid :D Naturligtvis var jag glad för henne samtidigt som jag var väldigt ledsen för mitt misslyckande.
I våras blev jag kusinmoster till världens supergoaste grabb, en sådan kille som redan stjäl kvinnors hjärtan med sina ögon :D

Nu kan det ju vara så att jag eller Per inte kan få barn även om jag går ner i vikt, men det är ju helt klart värt att chans på, inte sant?

/Tootsie

Läsk - enormt mkt socker

Under många, många år så drack jag konstant Coca Cola Light. En, två, kanske ibland även tre flaskor på en dag - 1,5 litrars flaskor alltså!
Ja, jag vet inte bra.

Försökte sluta, gick bra ett tag, började om med läskdrickandet, nu med Fanta - fortfarande 1,5 l. Slutade, började om med cider en mkt kort period. Som sedan gick över till Sprite.
Man kan ju klart och tydligt fastgöra att jag är läskberoende! Ja, ÄR! Inte var, har inte släppt än, tyvärr!

Under punkt tre som heter 'Kostråd för LCHF' hos Kostdoktorn.se står att läsa under notisen 'Avstå helst från';

Läsk - det lättaste sättet få i sig enorma mängder socker. Undvik gärna även lightläsk som kan underhålla sötsug.

Ja det kan man ju lungt säga. (läs hela texten här)
Jag var inte ett överviktigt barn. Som tonåring började jag lägga på hullet, javisst, men överviktig, nej. Först runt 18-20 års ålder som jag började skena iväg. Vad hände däromkring? Jo, jag började dricka stora mängder coca cola light.
Börjar se ett visst mönster... Fast riktigt överviktig blev jag egentligen först efter att jag slutade röka 2006. För i början bytte jag ett beroende mot två andra - dricka läsk och äta kexchoklad! Man blir ju inte direkt smal av det.

/Tootsie

Lärlingsresa

Jag håller på att läsa på/ lära mig mer om LCHF och jag valde att börja min lärlingsresa inne hos Kostdoktorn.se - en kanon sida för alla som vill veta mer om LCHF, och redan inbitna såklart.

I texten om 'Teorin bakom LCHF' kan man tex läsa om insulinet och blodsockret etc och dess påverkan på kroppen. Innan jag började med LCHF i vintervåras så hade jag noterat - faktiskt lite tidigare än så för att vara helt sanningsenlig - att min buk, min mage var väldigt... åhh, vad är rätt ord... stinn (?), hård. Den var inte som en deg direkt utan mer rund, hård, fast. Efter ett par månader med LCHF-kost så noterade jag att magen visserligen blivit mindre, men nu hängde den mer än den stod ut så att säga. Den hade blivit mer som en deg :D

En bit in i texten under avsnittet 'Teorin bakom' står det att läsa;

Lågt intag av kolhydrater i kosten ger tvärtom lägre blodsockerhalt och därmed lägre insulinvärden. Det ökar frisättning av fett från fettväven, och ökar fettförbränningen. Därmed brukar kroppsfettet minska successivt, särskilt runt magen hos bukfeta personer.

Känner mig träffad av en uns sanning om mig och min mage med de raderna. Nu behöver det ju inte vara en sådan mage som just min mage eller snarare som jag uppfattade den före och efter, men ändå. Du hittar hela den texten och övrig text värt att läsa om LCHF här.

/Tootsie